Klimat

I media ser vi en ständig ström av alarmerande varningar om klimatförändringen, och det pågår en intensiv debatt om anledningar till förändringen och omfattningen av det hot den utgör. Klimatforskarna på geovetarcentrum (GVC) strävar efter att förstå klimatsystemet - samspelen mellan atmosfären, haven, marken och människan.

Klimatforskningen bedrivs i ett flertal miljöer: från Arktis till tropikerna, på land och i haven, i avlägsna bergsområden och i stadsmiljö. Vi bedriver forskning om hur klimatet har varierat bakåt i tiden, variationer i nutid och hur klimatet kan tänkas variera i framtiden. Denna kunskap används för att ge samhället tillförlitlig information om effekter av klimatförändringar, och vad dessa innebär. Denna information är nödvändig om vi ska kunna välja det bästa sättet att anpassa oss till ett förändrat klimat.

Klimatmodellering

Klimatmodeller är viktiga instrument som klimatforskare på GVC använder för att studera olika mekanismer i jordens klimatsystem så som t ex interaktionen mellan land och hav, vegetationens och aerosolers påverkan på klimatet. Statistisk nedskalning och regionala klimatmodeller är också viktiga instrument som på GVC utnyttjas för att studera effekterna av ett förändrat klimat på regional nivå, och innefattar t ex extrem nederbörd, utsläpp av växthusgaser från skogar, havens pH balans, samt luftföroreningar.

Paleoklimat - forna tiders klimat

För att få information om klimatet innan meteorlogiska observationer påbörjades, använder vi klimatindikatorer som trädringar, stalagmiter, torvstratigrafier, havssediment och avlagringar från inlandsisar, samt klimatmodeller. För de senaste årtusendena har t ex trädringar använts för att rekonstruera temperatur, torka, och atmosfärens cirkulation. Sedimentavlagringar från Gullmarsfjorden visar på lokala klimatvariationer medan stalagmiter från Indien vittnar om stora variationer i intensiteten av sommarmonsunen under de senaste 2500 åren.

Klimat och markanvändning

GVC-forskare undersöker bl.a. hur markanvändning påverkar klimatet, eftersom det har stor betydelse för koncentrationen av olika växthusgaser i atmosfären. Kunskap om detta är viktigt t ex när satsningar på odling av biobränslen ska göras, så att inte mer klimatgaser tillförs atmosfären jämfört med fossila bränslen. Ett relaterat forskningsområde på GVC, med fokus på utvecklingsländer, är potentialen för skogplantering att minska växthusgasutsläpp, dels genom att binda kol men också för att förhindra markförstöring. Denna forskning har, förutom en klimatmässig nytta, en direkt koppling till klimatpolitiska beslut på internationell till lokal nivå. Därför är en viktig del i forskningsarbetet att följa klimatpolicyprocessen kring dessa frågor.

Klimatvänlig stadsdesign och samhällsplanering

En stor del av jordens befolkning bor i städer, och urbanisering innebär stora förändringar av markytans egenskaper och det lokala klimatet. Stadsklimatforskare på GVC studerar t ex kopplingen mellan stadsklimat och luftkvalitet och integrering av klimatkunskap inom urban design och planering.

Säkrare vägar

Inom vår vägklimatforskning används väderinformation från stationer som är utplacerade längs Sveriges vägar. Bland annat studeras hur vägsäkerheten kan förbättras utifrån kunskap om klimat samt hur driften av vägarna kan göras mer energieffektiv.

Internationellt och tvärvetenskapligt samarbete

En stor del av klimatforskningen på GVC bedrivs tillsammans med kollegor från andra universitet och forskningsinstitut och är i många fall av tvärvetenskaplig natur. Klimatforskare på GVC medverkade i två av de tvärvetenskapliga ansökningar om strategiska forskningsmedel som beviljades anslag: BECC (Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate) och MERGE (ModElling the Regional and Global Earth system). Att forskningen har en internationell prägel visas inte minsta av det internationella samarbetet som inkluderar forskare från t ex Storbritannien, Kina, USA, Indien, Egypten, Burkina Faso, Kenya, Sri Lanka, Norge, Australien, Island, Tyskland. Forskare från GVC ingår även internationella forskningsprojekt, t ex EU-finansierade Millennium, BONUS, BALTEX, ERA-NET ROAD och URBAN-NET.